미소

Vi är natten. Vi är mörkret. Vi är den sista sommaren. Vi är skenet genom fönstret. Vi är den sista gryningen.

Vi är sist ut och skriver historia. Vi är dem vissna förlorade förlorarna. Vi ska leva här i evighet. Vi lever när solen har gått ner. Vi dansar till skuggornas sorg och sång, på en strand vid en brinnande horisont. Vi är dem som försvunnit utan spår och glömt vart vi kommer ifrån. Vi uppfyller drömmen om ditt nya liv motgiftet i en värld av cyanit. Du ska aldrig falla, du ska aldrig dö.

Vi är natten. Vi är mörkret. Vi är den sista sommaren. Vi är skenet genom fönstret. Vi är den sista gryningen.

Oövervinnliga, övernaturliga, evigt tunga som Romeo och Julia i en förgiftad civilisation. För oss är livet en illusion. Vi flyger på stjärnklara sommarnätter, alla som vill följa med dem får komma efter och vi skiter helt i vem du är om du överger dig själv. Så kom igen och följ din frenesi. Det är genom oss och drick vår frelexin. Du ska aldrig falla, du ska aldrig dö.

Vi är natten. Vi är mörkret. Vi är den sista sommaren. Vi är skenet genom fönstret. Vi är den sista gryningen. Vi är natten. Vi är mörkret. Vi är den sista sommaren. Vi är skenet genom fönstret. Vi är den sista gryningen.

Kära älskade du. Om denna kärlek endast finns i mina drömmar, snälla väck inte mig då. Det är för mycket ljus som lyser från detta fönster. Snälla väck mig inte.

Jag vill endast ha kaffe - inget socker - i min kopp. Om jag vaknar och du fortfarande är här, ge mig en kyss. Jag var inte klar med vår kyss ifrån drömmen. Snälla väck mig inte.

Det är så mycket ljus i denna stad att du knappt kommer tro det. Jag har varit vaken i några dagar nu, har ingen tid till att sova. Om ditt hjärta är en kudde och denna kärlek är sängen väck inte mig då. Snälla väck mig inte.

Jag vill inte somna nu, jag vill inte falla i sömn, jag vill falla för dig.

Det är så konstigt, verkligen konstigt. Jag har aldrig känt så här innan. När jag ser dig bultar mitt hjärta fortare. När jag ser ditt ansikte, föreställer jag mig saker för mig själv. Jag kan inte hålla minen. Jag blir snart galen, eftersom att jag saknar dig – igen. Jag vill bara fnittra och le så där fånigt när jag ser på dig. Jag vill inte vara den första som säger det, men orden ligger på tungan – ”Jag älskar dig.” Jag kan inte kontrollera mitt hjärta. Det är ingen mening att berätta om jag inte kan fokusera heller, men jag är så kär i dig, så vad ska jag göra? Jag får inte förlora dig.

Låt oss tala om kärlek. Alla killar som försökte få mig säger jag nu adjö till. Med min allra sötaste röst vill jag ringa dig och säga ”Hej oppa”, men vågar jag? Vad ska jag göra? Jag tror jag är kär.

Mitt hjärta brinner, denna natt är för lång. Det finns ord som jag har gömt ifrån dig – ”Jag älskar dig!” Älskling, jag är så kär i dig. Vad ska jag göra? Jag kan inte kontrollera mitt hjärta, det fungerar inte. Det är ingen mening att berätta om jag inte kan fokusera. Pojke, jag är kär i dig. Vad ska jag göra? Jag får inte förlora dig, jag kan inte förlora dig. När vi möter ögonkontakt då talar jag om kärlek – K.Ä.R.L.E.K. Jag tänker på dig.